Kategoriarkiv: odlarråd

Konsten att kompostera

sjobergen_norra_karta_2016Under den gemensamma arbetsdagen i dag har det skyltats upp vid komposten. Dels har det kommit nya råd och anvisningar för hur man ska sköta komposten. Dels har det kommit till nya fack för att sortera växtavfall och annat avfall.

Här kommer en kortversion av de råd och tips som tagits fram. För dig som vill veta mer om hur man ska tänka när man komposterar så har vi kompletterat informationen här på webbplatsen, som fått en ny flik högst upp som heter just kompostering och en undersida om växtsjukdomar – angripna växtdelar ska absolut inte slängas på komposten.

SAMMANFATTNING:
kompostering och övrig avfallshantering

På komposten får du lägga:
Endast mjukt växtmaterial så som frisk blast, ogräsrens, gräsklipp, löv, blad och annat växtmaterial. Det grövsta materialet som får läggas på komposten är hallonbuskar!

På avdelningen för grenar och kvistar får du lägga:
Vedartade, grövre växtdelar som buskar/grenar/kvistar men även rötter, små grenar och parkslide max en tumme (4 cm) i tjocklek.

På anvisad plats får du också lämna:
Obehandlat trä (över 4 cm), behandlat trä, metall, plast samt glas/keramik.
Ta i möjligaste mån med dig detta avfall från området själv på grund av utrymmesbrist.

Allt övrigt avfall ska du själv transportera bort från odlingsområdet!
Angripna växtdelar som blast och rötter (för att förhindra smittspridning av t.ex. potatiskräfta eller bladmögel) samt allt övrigt skräp. Läs mer om Växtsjukdomar

När du komposterar, tänk på:

• Endast mjukt och oangripet kompostmaterial får läggas på komposten. Ogräs går bra att lägga mitt i komposten, men glöm inte att täcka över med lite kompostjord. Rötter från fleråriga ogräs ska ha legat framme och torkat ut innan de läggs på komposten.

• Finfördela kompostmaterialet så mycket du kan, ju mindre det är desto fortare går det att kompostera.

• Släng upp kompostmaterialet ordentligt i fållan. Lägg ingenting utanför! (Det kan vara lättare att gå runt och slänga material från baksidan.)

• Efter att du lagt det komposterbara i fållan – ta ett par spadar med jord och släng ovanpå.

OBS!
• Du får INTE slänga ÄTBARA PRODUKTER på komposten, då det drar till sig råttor.

• 
INGA SJUKA/ANGRIPNA VÄXTDELAR får läggas på komposten. Detta material ska du ta med dig bort från odlingsområdet. Bladmögel kan överleva i tre år i jorden och klumprotsjuka i minst åtta år!

Annonser

Kompostkurs 17 november

Stadsnära odling har bjudit in stadsodlare till en tvåtimmars kompostkurs söndagen den 17 november. Här kommer inbjudan:

Hej alla göteborgsodlare!

Söndagen den 17 november kör vi nästa Kompostkurs med biologen och pedagogen Kennert Danielsson på Botaniska trädgården. Klockslag 11:00-13:00.

Vi träffas innanför huvudentrén på Botaniska. Vi startar i skollokalen som är tredje huset till höger om huvudentrén. Vi kör nonstop. Blir ni fikasugna så ta med er detta. Ni kan fika under tiden Kennert pratar. Efter teori tar Kennert med er på en promenad upp till kompostplatsen.

Kursen är kostnadsfri för alla odlingsmedlemmar och den sista för i år, så passa på nu och anmäl er. Sista anmälningsdag fredagen den 15 november. Hör av er till mig per telefon eller via mejl vid anmälan. Ange namn och odlarförening. Vi har sagt max 5 personer från varje förening. Kennert tar emot upp till tjugo personer åt gången.

Välkomna!

Med vänlig hälsning

Paula Palm
Trädgårdscoach Stadsnära odling

Anmälan via telefon 031-368 10 94 eller e-post: paula.palm@fastighet.goteborg.se

Klumprotsjuka

klumprotsjuka_929px

Vi har fått in klumprotsjuka på odlarföreningen – ”trädgårdsmästarens värsta mardröm” kallar trädgårdsmästaren på Gunnebo slott sjukdomen. Klumprotsjuka drabbar framför allt kålväxter av alla slag, även asiatisk kål, och andra korsblommiga växter. Sjukdomen orsakas av en jordbunden svamp som är mycket livskraftig. Smittan sprids med sporer och så kallade vilsporer kan ligga kvar i jorden i mer än sju år och bida sin tid.

På bilden kan du se hur en kålväxt som drabbats av klumprotsjuka ser ut. Angripna växter måste tas bort så snart som möjligt. Växtdelarna får ABSOLUT INTE KOMPOSTERAS! Ta därför med er angripna växter bort från området och släng dem bland brännbara sopor. Lägg sedan den odlingslott som odlats i karantän för alla kålväxter i minst sju år.

Om du upptäcker klumprotsjuka på din odlingslott får du gärna berätta det i kommentarsfältet, så kan vi kartlägga utbrottet.

Läs mer:
Faktablad om växtskydd (Svenska lantbruksuniversitetet)
Kålväxternas klumprotsjuka gäckar forskarna (Svenska lantbruksuniversitetet)
Trädgårdsmästarens värsta mardröm (Gunnebo slott och trädgårdar)
Eländes elände (Dagens nyheters trädgårdsblogg, en bit ner i texten)

Vitlök

vitlok_900px

Jag vet att det är lite tidigt – men jag kunde bara inte hålla mig. Jag var tvungen att ta upp några av mina vitlökar, för att se hur de tar sig ut. Finfina, blir betyget. De här tar jag hem. Men resten lämnar jag i jorden så de får växa till sig lite till.

Snart är det dags att sätta nästa års vitlökar! Vitlöken ska nämligen sättas i augusti-september. Tryck bara ner klyftorna en och en, cirka fem cm ner i jorden. 10-15 cm mellan varje klyfta är lagom, eller så sätter man klyftorna lite här och där. Skördar gör man sedan i slutet av juli eller i augusti året därpå. Köp sättlök – den som finns i vanliga mataffärer kan vara behandlad för att inte gro. Dessutom kan den bära på virus eller andra sjukdomar.

Om att vattna

vattna_750px

Nu när högtrycket har planterat sig över Västsverige så behöver man allt vattna lite då och då. Men det är en konst att vattna på bästa sätt.

På Odla.nu kan man läsa om att det är bättre att vattna rejält när man väl gör det, istället för att småskvätta lite då och då. Cirka 30 millimeter per kvadratmeter en gång i veckan är lagom för de flesta växter, om det inte råder en värmebölja. 30 millimeter motsvarar 3 tioliters vattenkannor per kvadratmeter. Växter i pallkragar kan behöva lite extra vatten, eftersom jorden där torkar snabbare. Gräv lite för att se hur djupt vattnet når – vattnet bör nå ner till växtens rötter, annars är det lätt att rötterna söker sig uppåt istället vilket kan leda till skador under vintern om man har otur. Bäst är att vattna tidigt på morgonen – kvällsvattning, som jag lärt mig ska vara bra, kan gynna de där rackarns mördarsniglarna…

Läs hela artikeln: Att vattna på bästa sätt